Stiftelsens donator var en man vid namn Nils Ohlsson. Han var järnhandlare med affär i centrala Örebro, i övrigt är inte mycket känt om honom.
I testamente daterat 30 juni 1966 förordnade Nils Ohlsson, som inte hade några bröstarvingar, att hans kvarlåtenskap skulle tillfalla en stiftelse för välgörande ändamål. Stiftelsen med namnet Nils Ohlssons minne har enligt den ursprungliga lydelsen i testamentet till ändamål:
”att främja utbildningen av barn och ungdom bosatt i Sverige, som till följd av allvarliga syn-, tal/språk- eller hörselskador lider av handikapp i tillvaron, men trots detta visar intresse och påtagliga anlag för fortsatt teoretisk eller praktisk utbildning, vilka anlag icke kan förväntas bliva tillvaratagna och förkovrade vid enbart den undervisning som står till förfogande genom statliga eller kommunala hjälpformer. Förordnandet avser sålunda att bistå och vara till nytta utöver samhällets hjälpformer och icke i någon mån träda i deras ställe eller begränsa dessa.”